Röda Skolan Gula Skolan Gymnastikhus Strandgården Paviljongen
Killeberg Klockare Visseltofta Dåtida skolor  
 
Efter flera års brist på utrymmen för undervisning beslutade köpingefullmäktige i maj 1937 att bygga en ny folkskolebyggnad i Osby. 
Man beslutade att bygga den norr om och i vinkel med Röda skolan. en av pådrivarna bakom skolbygget var överlärare K-G Svensson.
Våren 1938 stod den gula skolan klar. Byggnaden blev fyra våningar hög och hade en golvyta på 1560 kvadratmeter. 
På den första och andra våningen fanns åtta lärosalar, expeditions -och materielrum. Tredje våningen inrymde vaktmästarebostad, teckningssal, naturkunnighetssal och ett lärarrum. 
I källarvåningen var skolkök med matsal, slöjdsal och hygienutrymmen. 
Slutsumman för skolbygget blev ca 211000 kr. Arkitekt för bygget var Otto Olsson, Kristianstad. (Artiklar från dagstidningar, Hembygdsför. arkiv)

Per-Åke Brandt skriver i sin artikel i Osby Hembygdsförenings årsbok 1992 att det ansågs att det var Skånes modernaste skola. Den var utrustad med centralradio, specialsalar för naturkunnighet och teckning, sal för textilslöjd och särskilt lärarrum. Dessutom disponerade folkskolan ett stort gymnastikhus, vilket inte var vanligt då. 
I en tidningsartikel 17/9-1938 skrev man att mottot för den nya skolan var sol och ljus åt barnen - alla lärosalar vette mot söder. 1996 sattes markiser upp vid alla fönster på samma sida.

I början av sjuttiotalet totalrenoverades Gula skolan och utökades med en tillbyggnad på baksidan. Carl Jacobsson Arkitektfirma stod för utformningen.
Tillbyggnaden och markiserna är de två större förändringar som gjorts av utseendet på byggnaden under åren som gått sedan den uppfördes.
Mellan Gula skolan och Gymnastikhuset fanns en anläggning som var tänkt som en botanisk trädgård. Originalritningar finns kvar, men planerna förverkligades endast delvis.
Byggnaden är ett exempel på funktionalism som var den då rådande arkitekturstilen på 1930-talet.
Byggnaden visar på en ganska stillsam funktionalism med koppling till det gamla, som det ofta var ute på landsbygden. Funktionalismen får sitt genombrott i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930. Slagord för funktionalismen var "sol, ljus och luft". 
(ur "Stadsbyggnadshistoria" komp. LTH)
Stilen innebär nya ideal både i stadsbyggandet och i det enskilda husets arkitektur.

Geometriska volymer sammanfogas till byggnader med släta fasader. Färgerna var ljusa och fönstren hade hela glasytor. 
I arkitekturen strävade man efter det immateriella. Man placerade fönster i hörnläge, det hade inte förekommit tidigare inom arkitekturen. Upprepning och enhetlighet var ett estetiskt grepp.
( "Byggnaders särdrag", Boverket)
De typiska särdragen från funktionalismen ser man både på gymnastikhuset och Gula skolan. Det är slätputsad fasad utan ornament eller omfattningar runt fönster eller portar. Fasaden är målad i ljusgul färg. Entrén och trapphuset är glasade. 
Där är tvåluftsfönster i tunna bågar och klassrummen har friskluftsruta. Ofta målades fönstersnickerier i samma kulör som fasaden, men även avvikande färg kan förekomma. På Gula skolan och Gymnastikhuset har dessa ljusblå färg. (Avskrift av Carina Runborg- Johanssons 5-poängsuppsats "Svensk Bebyggelse")

Läs mer om Parkskolan och Osby på förre skoldirektören i Osby, Per-Åke Brandts hemsida.

Utskriftsvänligt format