Bild Data Engelska Franska Geografi Hemkunskap
Historia Idrott - Hälsa Matematik Musik NO Religion
Samhälle Spanska Svenska Textilslöjd Trä/Metall Tyska

Svenska

Handlingsplan

Dataspel ska hjälpa dyslektiker
DN 20010827

Karin
Bojs

Finska psykologer har utformat ett dataspel som lär dyslektiker att läsa bättre. Metoden fungerar på sjuåringar och kanske till och med på femåringar, eftersom den bygger på ljud och bilder i stället för ord och bokstäver.

- Det är mycket stor fördel att börja träna barnen tidigt, när hjärnan är som mest formbar. Då kan man förhindra att de kommer efter med skolarbetet från början, säger Teija Kujala. Hon är doktor i psykologi vid Helsingfors universitet och ledare för studien, som publicerades i går i amerikanska vetenskapsakamdemins tidskrift PNAS.

Forskare runt om i världen har på senare år börjat ringa in dyslexins neurologiska grunder. En rad studier har visat att dyslektiker har problem med sitt verbala korttidsminne och att de har mindre aktivitet på vissa ställen i vänstra hjärnhalvan. Dessa skillnader återfinns oavsett om dyslektikern har ett lätt modersmål, som italienska, eller ett svårstavat, som engelska.

Men meningarna går fortfarande isär om vad som är dyslexins grundläggande orsak. Många forskare arbetar efter den så kallade fonologiska hypotesen. Den bygger på att många dyslektiker har svårare än andra att urskilja olika ljud i ett ord; de kan till exempel ha svårt att höra att "katt" består av ett k-ljud, ett a-ljud och ett t-ljud. Andra forskare menar att det handlar om en bredare oförmåga att särskilja ljudintryck över huvud taget, och kanske även synintryck.

Den finska studien stödjer hypotesen att det handlar om en bredare oförmåga att särskilja olika ljud.

Forskarna valde ut 48 förstaklassare som hade haft stora problem att lära sig läsa under sin första termin. Hälften av barnen fick genomgå ett träningsprogram i tio minuter två gånger i veckan. Dataspelet gick ut på att passa ihop olika toner med bilder på skärmen. Efter sju veckor kunde man se en tydlig skillnad mellan de båda grupperna. De barn som hade fått träna läste bättre, och skillnaden kunde också mätas i hjärnans elektriska aktivitet.

Teija Kujala medger att det kan vara svårt att avgöra så tidigt som i sjuårsåldern om barnen verkligen är dyslektiker och inte bara lite sena i utvecklingen. Men hon menar att träning i alla händelser kan vara till nytta.

- Jag skulle vilja testa även med femåringar. Dyslexi är ju i hög grad ärftligt. Och för barn som löper hög risk, kanske med både mamma och pappa som är dyslektiker, skulle ett sådant här träningsprogram kunna vara mycket användbart.