ITiS-projekt

Kerstin
Aronsson
Susanne Brinkenius
Handledare
Lars Kroon
Framtidens inlärningsmodell för våra elever är att
gå IT-vägen:
·
Att med hjälp av dator, digitalkamera och scanner lära sig ett
arbetssätt där resultatet blir likvärdigt oberoende av om man har läs-, skriv- och
matematiksvårigheter.
·
Att på ett tidigt stadium få börja använda och träna sig i detta
arbetssätt.
·
Att få läs-, skriv- och matematikträning på ett annorlunda och
stimulerande sätt som utgår ifrån ett intresseområde valt av eleven själv.
|
INTRODUKTION |
3 |
|
|
|
|
SYFTE |
3 |
|
|
|
|
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT |
4 |
|
|
|
|
RESULTAT |
5 |
|
|
|
|
DISKUSSION |
5 |
|
|
|
|
REFERENSER |
6 |
|
|
|
|
|
|
Vårt ITiS-team består av en slöjdlärare i trä- och metallslöjd och två specialpedagoger, årskurs 4-6.
Var finns den röda tråden
mellan oss och vårt arbete förutom lärarrollen?
Oftast arbetar vi specialpedagoger med elever som har
läs-, skriv- och matematiksvårigheter och som inte finner så mycket intressant
i skolans värld, möjligen i idrott eller i slöjd.
Skulle vi då kunna försöka
locka dessa elever till läs-, skriv- och matematikträning genom slöjden?
Följande idé tog form i vårt team:
I slöjden kan eleven med
datorns hjälp skriva in materialåtgång, materialkostnader och arbetsbeskrivning
på sitt eget konto i nätverket. Dessa uppgifter kan eleven använda i
klassrummet för att utföra beräkningar, och få fördjupad ordkunskap. Resultatet
kan sedan utformas och beskrivas i en egen bok.
·
Att i ett laborativt arbetssätt kunna använda datorn för att koppla
ihop undervisningen i slöjd, med svenska och matematik på mellanstadiet.
·
Att elever kan utgå från sin egen verklighet och utifrån den hitta ett
arbetssätt som känns stimulerande.
”Genom att våga använda IT kan vi driva på utvecklingen av arbetet i skolan. Inte genom att sätta tekniken i centrum, utan genom att använda den på ett övervägt och klokt sätt för barns och ungas lärande.”
Så kan man läsa i Studiehandledningen för ITiS-utbildningen.
Vi vill med hjälp av skolans nätverk skapa en direkt
förbindelse mellan våra klassrum för att kunna arbeta ämnesövergripande i
första hand med slöjd, svenska och matematik.
De tankar vi har med vår
projektidé är att eleverna ska kunna identifiera sig med de uppgifter som ska
lösas. De ska vara välbekanta och självupplevda.
På ett naturligt sätt ska
eleven fördjupa sina kunskaper i svenska och matematik genom att bearbeta sina
erfarenheter från det praktiska slöjdarbetet.
I klassrummet kan det t.ex. ge uppslag till att
räkna ut kostnaderna för materialet eleven har använt till sitt slöjdföremål,
där de olika räknesätten då kommer in i ett naturligt sammanhang. Med
arbetsbeskrivningen som stöd för minnet kan eleven skriva en berättelse eller
händelsebok kring arbetet i slöjdsalen där han/hon får öva att formulera sig i
skrift men också fördjupa sin ordförståelse av fackord.
Det färdiga resultatet kan
vara en bok eller skrift illustrerad med scannade
och/eller digitala bilder från slöjdprocessen.
Mål för eleven:
·
Att läs- och skrivträna utifrån sin verklighet med hjälp av småbokstillverkning.
·
Att fördjupa förståelsen av fackord.
·
Att bli medveten om sambandet mellan produkt och pris.
·
Att göra matematikundervisningen verklighetsanknuten.
Vi har till vårt förfogande varsin dator, placerade i respektive lärares klassrum. I slöjdsalen finns en digital kamera, och dessutom har vi tillgång till centralt placerad scanner.
I slöjdsalen arbetar
eleverna i huvudsak med de praktiskt/estetiska uppgifter som ingår i
slöjdprocessen, att från en idé rita och tillverka ett föremål.
Under arbetets gång i
slöjdsalen dokumenterar eleven vad den har gjort, genom att skriva dagbok. När
arbetet är färdigt gör han/hon en utvärdering, där då dagboksanteckningarna
används som stöd för minnet. På den finns uppgifter om använda verktyg, en
arbetsbeskrivning som kort beskriver arbetsgången, kostnader för material och
materialåtgång, ett eget omdöme där eleven talar om vad han/hon tycker om
resultatet samt en bild på föremålet, taget med digitala kameran.
Utvärderingen skrivs in på
datorn och sparas på elevens eget konto i nätverket. Den skrivs som ett
Word-dokument. Det visade sig vara det enklaste sättet, både vid
textskrivningen och när bilden skulle bifogas.
Från nätverket kan eleven
sedan hämta dokumentet för att arbeta vidare med uppgifterna i klassrummet i publisher eller i word och
presentera hur arbetsprocessen har fortskridit som en elevens egen bok. Eleven
kan också med uppgifter om materialåtgång och materialkostnad fördjupa sina
matematikkunskaper och öka förståelsen för matematik i praktiken.
Eleven kan med hjälp av :
·
Scanner överföra sin egen ritning.
·
Digitalkamera visa olika arbetsmoment och det färdiga föremålet.
·
Dator skriva in text och lära
sig bildhantering.
Meningen är att få eleven motiverad till ett aktivt
arbetssätt med utgångspunkt från sin verklighet.
Arbetet med att genomföra projektet har dock hindrats av att uppkopplingen av våra datorer till nätverket har dröjt. Under hela höstterminen har det arbetet inte kunnat slutföras. Därför har eleverna inte kunnat komma in i projektarbetet på det sätt vi har önskat och planerat.
I slöjdsalen har eleverna skrivit dagboksanteckningar och gjort utvärderingarna. Vi har också tagit de bilder som vi har behövt, men följaktligen har vi inte kunnat gå vidare med uppgifterna till klassrummet för arbete med dem där.
De elever som har erbjudits att dokumentera sitt slöjdarbete har varit intresserade av och nyfikna på att se hur slutarbetet på datorn skulle utformas.
Vi kommer nu att gå vidare
med projektet för att aktivt få in eleverna i hela processen. Det är ju först
då vi kan se om de tankar vi har om det här arbetssättet håller i praktiken,
och det är ju då vi kan korrigera och anpassa metoden så att den fungerar.
En förutsättning att använda IT på ett naturligt
sätt i elevernas undervisning är att vi vuxna har ständigt aktuella kunskaper.
Under vår ITiS- kurs har vi tillsammans fördjupat oss
i några områden. Det gör att vi på ett smidigt sätt kan ge eleverna möjlighet
att skaffa sig kunskaper i såväl svenska och matematik med datorns hjälp.
För nyanlända
invandrarelever kan samarbetet mellan de olika ämnesområdena ge ett värdefullt
tillskott.
Vi är övertygade om att
elever med behov av stöd och hjälp och som har svårt att finna sig tillrätta i
skolans undervisning, genom detta arbetssätt kan hitta ett område att behärska
på ett tidigare stadium än sina kamrater. Eleverna får möjlighet att förbättra
sin status genom att agera handledare åt sina kamrater och finna en plats i
skolans värld och få ett stärkt självförtroende.
Arbetssättet riktar sig inte
endast till elever med behov av stöd och hjälp utan det kan självklart även
användas i klassundervisningen.
Samarbetet mellan ämnena är intressant.
I Pedagogiska
Magasinet läser vi:
-
”I en slöjdprocess lär sig eleven att lita på sig själv. Han eller hon
får vara med om att ta fram en idé, fundera på hur man ska gå vidare, använda
och öka sitt tekniska kunnande, prova sig fram. Hela
tiden tvingas eleven reflektera över det som händer. När produkten väl ligger
där så kan han eller hon diskutera med lärare och kamrater: - Vad har jag
gjort, vad har jag lärt mig?”
-
”Det handlar om tilliten till att jag kan och
möjligheten för mig att uttrycka mig.”
-
”Det finns en naturlig koppling mellan teori och praktik, med vinster
att göra åt båda hållen. Ta med slöjdkunnandet till
matten och ta matten in i slöjdverksamheten, både som arbetsform och
problemlösning… I elevernas ögon upphör gränsen mellan matematik och slöjd.”
-
”Slöjden innehåller också så mycket som inte finns i andra ämnen. Här
finns spännvidden från abstrakt till konkret, från teoretiskt till praktiskt.
Här finns social fostran i samvaron i gruppen, samtidigt som individen får
möjlighet att uttrycka sig.” (s 16)
-
”Det är slöjdprocessen som är det centrala i slöjdämnet. Den utgår från
eleven och omfattar idé, planering, genomförande och värdering, en process som
ger eleverna eget ansvar, stolthet, engagemang och kunskaper som sitter.” (s
18)
Studiehandledning, ITiS
delegationen för IT i skolan (2000).
Thors Hugosson, C. (2001). Det man har gjort har man
lärt. Pedagogiska
Magasinet, (3), 14-19.