Lägerskolan ger lärare och elever möjlighet att vara tillsammans under andra betingelser än de som det dagliga skolarbetet kan erbjuda. Man bor i samma förläggning, äter sina måltider tillsammans och tillbringar såväl sin arbetstid som fritid tillsammans. Elever - kanske ur helt olika sociala miljöer - tränas på en lägerskola att samverka i en ny boende- och arbetssituation, att ta hänsyn till rumskamraters vanor och tider, att försöka anpassa sig till överenskomna regler o s v. Allt detta ger en social träning, som kanske är en av lägerskolans främsta uppgifter.

Målet för en lägerskolvistelse kan också vara att försöka ge eleverna olika former av emotionella och estetiska upplevelser. Lägerskolvistelsen innebär i den dagliga samvaron med kamrater och lärare en emotionell träning. Den kan också avsiktligt planeras så att den förstärker och fördjupar relationer mellan deltagarna.

Den naturligaste samarbetsformen på en lägerskola är grupparbetet. I samverkan inom gruppen kan eleverna praktisera och vidareutveckla de arbetsformer, som tränas i det dagliga skolarbetet - att planera sitt arbete, att samla fakta genom egna iakttagelser och undersökningar, att anteckna, att intervjua, att kritiskt granska och utvärdera, att redovisa o s v. Lägerskolarbete kan med andra ord ge ytterligare studieteknisk träning, men på ett praktiskt sätt, som kanske kan ge många elever en ny motivering i strävan att utveckla sina färdigheter.

Jämsides med den studietekniska träningen ger arbetet på en lägerskola många möjligheter till varierande ämnesfördjupning.

Arbetet kan planeras så:

• att gruppernas undersökningar och resultat ger bred information om bygden kring lägerskolan och om olika företeelser i den,
• att gruppernas arbete koncentreras till ett mindre antal i förväg utvalda studieobjekt i avsikt att ge en mer ingående skildring av de speciella frågor man arbetet med,
• att grupperna gör jämförande undersökningar mellan olika förhållanden på lägerskolorten och motsvarande problem hemma.

Lägerskolvistelsen är bestämd till tid och plats. En viktig förutsättning för en lyckad lägerskolvistelse är att eleverna redan från början deltar i allt planeringsarbete.

ta reda på hur det ser ut på lägerskolan, vilka bestämmelser som finns etc
skaffa kartor och försöka att i förväg få en bild av terrängförhållande, bebyggelsens lokalisering m m
söka fakta om bygden, kommunen, befolkningsunderlaget, traktens näringsliv exempelvis i skolans bibliotek
hålla ett öga på riks- och lokalpressen och samla bilder, artiklar och annat material, som på något sätt har anknytning till lägerskolbygden. 
Det är önskvärt att den eller de lärare som har ansvaret för resan besöker lägerskolan i förväg och sätter sig in i de förhållanden som råder där.

Eleven skall:

• ta aktiv del i planeringen av lägerskolan genom att gruppvis utarbeta förslag till program, utrustning, regler, fritidsaktiviteter, organisation av förläggning och organisation av mat.

Grupperna redovisar sina förslag för att sedan diskutera och fatta beslut gemensamt. Elevernas val utgör sedan underlag för indelning i arbetsgrupper. Detta kan tvärtom kanske ge anledning till berikande, intressanta jämförelser.

Grupperna måste nu planera och organisera sitt arbete. Uppläggningen kan t ex ske enligt följande frågor:

• Vad vill du visa, beskriva eller berätta om?
• Vilka hjälpmedel behöver du?
• Var kan du finna fakta?
• På vilket sätt kan du berätta för kamraterna om dina resultat?

• fortlöpande ta del av det totala arbetet med lägerskolan,
• tillsammans med skola, lärare och elever försöka finna lösningar på hur lägerskolan skall finansieras.

Osby kommuns skolor har antagit följande fostransmål:

I lägerskolverksamheten skall samtliga dessa mål ingå som en naturlig del.