Arbetsplaner

Bild Data-IT Elevens val Elevmedv. Elevvård Engelska Franska Fysik Föräldrar Geografi
Hembygd Hemkunskap Historia Idrott Internation. Jämställdhet Kemi Kultur Lägerskola Matematik
Miljö Mobbing Musik Religion Samh.kunsk Samverkan Slöjd Svenska Syo-prao Teknik
Tyska Ungdom                

Handlingsplan

GEOGRAFI

ÄMNETS SYFTE

Geografiämnet behandlar människan och hennes omgivning, natur- och kulturlandskapet, samspelet dem emellan och sambanden mellan olika geografiska områden. Ämnet, med hemort inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap, skall ge eleven en förståelse för samband, sammanhang och helheter och en grund för att kunna se och bedöma alternativa lösningar på problem som har med människan och hennes omgivning att göra.

Geografiämnet skall ge en grundläggande referensram av kunskaper om olika platser och områden samt deras belägenhet. Geografin skall ge kunskaper om de geografiska upptäckterna, skilda natur- och kulturgeografiska miljöer i världen och om de grundläggande levnadsvillkoren inom dessa i ett historiskt perspektiv. Detta skall leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad. 
Eleven skall utveckla kunskaper om natur-resursernas begränsningar och sträva mot en bättre hushållning med befintliga resurser. En ekologisk grundsyn skall prägla analysen av förhållandet mellan människan och hennes omgivning. För att analysera sambandet mellan människa och miljö krävs kunskaper om olika livsformer och deras konsekvenser för naturen, om de naturprocesser som format landskapet och om det komplicerade samspelet mellan mark, vatten och luft. 

Geografiämnet tar upp de naturgivna betingelserna för människans existens och verksamheter och behandlar 
konsekvenserna av hennes utnyttjande av jorden och dess resurser.
 
Geografiämnet skall ge insikter i frågor om människors ömsesidiga beroende, lokalt, regionalt och globalt. 
Ämnet skall också ge insikter i frågor som rör den ojämna resursfördelningen. 
I ämnet studeras den mänskliga populationens tillväxt och fördelning över jordytan samt förändringarna 
av detta. 
Vidare studeras de mänskliga verksamheternas utbredning och förändringar och hur detta sammanlänkar 
platser och regioner.

Geografin ger kunskaper om omvärlden och syftar till att stärka elevens rumsuppfattning. 
Ämnet skall bidra till att bygga en grund för förståelsen av olika regioners naturbetingade, kulturella, sociala och ekonomiska särart. Dessutom skall geografiämnet främja elevens intresse för att lära känna människors skilda levnadsvillkor. Det bidrar därigenom till en ökad förståelse och respekt för andras kultur, värderingar och sätt att leva.

KUNSKAPSMÅL
Uppnåendemål - enligt kursplan

Ev målkonkretion för uppnåendemål

Åk 5 Åk 1-5
Eleven skall
  • förstå vad en karta är och hur den används, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd
L: Hemlandskapet + hemtraktens förändring p g a natur och människor (nära nutiden). 
Kartan - väderstreck - skala - olika typer av kartor. Känna till globen. Att jorden är rund.
M: se nedan
  • ha relevanta namnkunskaper i geografi

L: Relevanta namnkunskaper om sitt hemlandskap och Osby kommuns namngeografi.
M:
Sverige noggrant (och Osby kommuns namngeografi)

M:Europa noggrannt med fördjupning i det som känns relevant (= någon elev som kommer därifrån, platser och länder som de besökt eller vill/tänker besöka, aktuella händelser etc). 

  • förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om hur sådana förhållanden varierar överjordytan
L: Förstå innebörden av begreppen väder och årstider.
M:
Jordens förändring p g a natur och människor.
  • känna till några krafter som har formatjordytan och förändrar landskapet ochsom påverkar levnadsvillkoren

L: Känna till att inlandsisen har påverkat landskapet i vår hembygd. 
M:
Jordens förändring p g a natur och människor.

  • känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper

L: Känna till några grundläggande egenskaper hos hemlandskapet (skogsbygd/slättland). 
Större orter, sjöar, åar, åsar och slätter.

  • vara medveten om hur vårt handlande. påverkar närmiljön

L: Miljövård, kretsloppstänkande och källsortering är centrala begrepp. 
M:
Miljöpåverkan och åverkan.

Åk 9 Åk 6-9
Eleven skall
  • ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationeroch genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap

M:Studier av hela jordklotet med hjälp av) kartor och glober men inte hela världen utan bara ett mer ingående studium av t ex en världsdel (ev individuella val t o m)
H
: De olika världsdelarna mer ingående. Jorden - en planet i universum.

H: Grundläggande kartkunskap: T ex väderstreck, kartprojektion etc. Kunna använda kartboken: orter, berg, temakartor. 
Faktiska kunskaper om världskartan.
Namngeografi: Hembygden - Osby kommuns namngeografi. 
Vissa länder och städer, större företeelser - insjöar, bergskedjor etc.

  • ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen samt kunna ange de viktigaste faktorerna bakom dagens landskapsbild och kulturlandskapets framväxt

M: Global miljö - hur allt hänger ihop och vad detta egentligen innebär.
H:
Kännedom om hur människor bor och arbetar i skilda miljöer.

  • sha kunskaper om några av de viktigaste processerna som formar och förändrar naturlandskapet och känna till huvuddragen i klimat- och vegetationszonerna i världen

 Viktiga faktorer bakom kulturlandskapets utveckling. Naturlandskapet - förändringsprocesser. Klimat- och vegetationszoner.

  • förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se sambanden mellan naturresurser och verksamheter och ge exempel på hur vi påverkar den lokala och den globala miljön genom vårt handlande

Sambanden mellan naturresurser och verksamheter och miljöperspektiv.

  • ha kunskaper om hur viktiga förändringar samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer och handel har påverkat och påverkar landskapet och människans levnadsvillkor
 Samhälls- och landskapsförändringar över tiden.
  • kunna beskriva, jämföra och analysera områden genom att själv välja ut och göra kartor, diagram.

Kunna använda sig av kartor, bilder, texter, bilder, texter och diagram. För de kursiva punkterna ovan gäller det framför allt att få eleverna att inse samband mellan olika processer och företeelser.s

Strävansmål - enligt kursplan Ev målkonkretion för strävansmål
Åk 5 Åk 1-5

Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven 

  • vidgar sina kunskaper om natur och sambanden däremellan i olika delar av världen och därigenom får förståelse för människors levnadsvillkor.

Vidga sina kunskaper om natur och samhälle och sambanden däremellan i hembygden

  • får insikt i de processer som formar och förändrar naturlandskapet inklusive människans påverkan på dess processer och konsekvenserna därav
  • får kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika historiska betingelser och får insikt om hur landskapet fungerar som resurs

Få kunskaper om hur hemlandskapet har förändrats under historiens gång.

  • utvecklar förmågan att reflektera kring och ta ställning till olika alternativ för resursfördelning och resursanvändning samt ökar förtrogenheten med ekologiskt tänkande
Känna till ekologiskt tänkande.
  • vidgar sina kunskaper om hur människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter länkar samman platser och regioner och kan reflektera över följderna av sådana samband
  • får kännedom om hur människans föreställningar om världen och om kartbilden skiljer sig mellan olika tider och kulturer

Få kännedom om hur människans föreställningar om världen har förändrats. Förr trodde man att jorden var platt

Åk 9  Åk 6-9
Skolan skall i sin undervisning i geografisträva efter att eleven

Strävansmål: människa 
Samband

  • vidgar sina kunskaper om natur och samhälle och sambanden däremellan i olika delar av miljö tid världen och därigenom får förståelse för människors levnadsvillkor
  • får insikt i de processer som formar och förändrar naturlandskapet inklusive människans påverkan på dessa processer och konsekvenserna därav

Framför allt måste vi sträva efter att få eleverna att inse att det inte finns några enskilda, isolerade faktorer i utvecklingen, utan att människa och natur/miljö står i ett samband över tiden.

  • får kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika historiska betingelser och får insikt om hur landskapet fungerar som resurs

detta samband gäller också mellan människa och miljö. Påverkan dem emellan är ömsesidig, och att få eleverna att inse detta är ett bra sätt att får dem miljömedvetna - 
människan påverkar och påverkas av miljön.
Alltså ligger det i allas intresse att forma en giftfri omgivning.

  • utvecklar förmågan att reflektera kring och ta ställning till olika alternativ för resursfördelning och resursanvändning samt ökar förtrogenheten med ekologiskt tänkande
  • vidgar sina kunskaper om hur människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter länkar samman platser och regioner och kan reflektera över följderna av sådana samband
får kännedom om hur människans föreställningar om världen och om kartbilden skiljer sig mellan olika tider och kulturer.

FOSTRANSMÅL

Konkretisering
Åk 1-5 Åk 1-5
  • Sunt självförtroende
    En tro på sin egen förmåga + att känna att de har ett värde.
Eleven känner att "jag duger" 
Medel: - ge lagom mycket hjälp
           - ge mycket beröm
Eleven hjälper och visar varandra.
Eleven vågar prova nya idéer och metoder.
Eleven ska kunna berätta och tala och bli lyssnad till.
Eleven redovisar, framträder och agerar.
Eleven löser problem inom ämnets ram.
Medel:
- får ansvarsfulla uppgifter
Eleven visar tolerans.
  • Ansvar

Eleven kommer i tid.
Låta dem växa genom att få ökat ansvar 
Eleven håller reda på sina och skolans saker.
Eleven tar själv ansvar för sina uppgifter t ex läxor.
Eleven visar ärlighet - står för sina handlingar.
Eleven tar ansvar för andra = hjälp vid behov.
Eleven visar respekt för andras saker.

Medel:

- ge dem ansvarsfulla uppgifter; klassvakt, bibliotekshjälp, ordningsman, bildvakt, redskapsförvaltare, skolpolis (M), veckans klagomur, ordförande vid diskussioner ...
- det är vars och ens samt allas ansvar att det blir något gjort i skolan.
Eleven väljer ibland själv arbetsområden och metoder, och tar även ansvaret för att det ska bli ett bra jobb.
Medel:
Lägerskolor är ett mycket bra tillfälle för ansvarsfulla uppgifter åt alla (i st f läraren) 
Diskutera kring ansvar - vad har jag för ansvar gentemot andra? Inför mig själv?

Eleven tar ansvar för sitt eget liv - och andras. Eleven tar ansvar för naturen - och närmiljön.
Medel:
- Klassråd el liknande då de själva gemensamt tar ansvar för att lösa problem och svårigheter.
- Fadderverksamhet.
Miljömedvetenhet (städpatruller, källsortering, följa allemansrätten
)

  • Kreativitet

 L: 
Växlande frihetsgrad i arbetet ger utrymme Eleven vågar föra fram sina idéer.
Eleven forskar och gör egna böcker och tidningar.
Medel:
- Läraren ställer "öppna frågor". Hur tänkte du då?
- Fritt skapande genom t ex utställningar, tittskåp, akvarier, stenåldersbyar.

M:
Medel:
- Fantasiresor
Eleven söker fakta efter intresseval.
Medel:
- Att leva på andra platser - ta reda på (och prova) mat, kläder, sedvänjor, musik, bild..
- Mer tredimensionellt skapande (modeller av människor, byggnader, fartyg, städer, djur, länder, jordklotet...)
- Konkretisera kartan genom utflykter, orienteringar och inte minst lägerskolor.

  • Hänsyn - respekt

Eleverna ska i samråd komma överens om gemensamma grundregler.
Medel:
- Ta barnens idéer på allvar.
Eleven ska vistas mycket ute i naturen - och visa hänsyn till naturen. 
Eleven ska hjälpa andra.
Eleven ska visa förståelse och medkänsla.
Eleven ska agera mot mobbning.
Eleven ska visa tolerans mot avvikande.
Eleven ska inte tränga sig före.

  • Självständighet - trygghet

Medel:
Bestämda rutiner t ex gemensamma samlingar.
Arbeta i mindre grupper.
Eleven skall kunna gå egna vägar.
Eleven skall kunna stå emot grupptryck.
Eleven skall våga stå för sina åsikter och

  • Positiv livssyn

Medel:
- Föregå med gott exempel.
Eleven ser möjligheterna och inte hindren.
Eleven löser problemen efter hand.
Eleven lever i nuet.
Eleverna ger varandra "Guldkorn".
Medel:
- Inte ta all världens problem på sina axlar men visa att man kan börja i det lilla samman- hanget och förändra och förbättra.
Eleven försöker finna (nya) lösningar på problem omkring sig. 
Eleven trivs i skolan.

Åk 6-9 Åk 6-9
  • Sunt självförtroende

Se fostransmål för åk 1-5 samt 
Måste vara ett mål i alla ämnen: 
Eleverna klarar själva av olika saker t ex själv ta reda på något med hjälp av kartböcker, lexikon och Statistisk årsbok. 
Medel: Uppmuntran nödvändig!

  • Ansvar

Eleven skall självständigt kunna utföra och slutföra en uppgift. Eleven bedömer själv vad som är relevant. Eleven vårdar sina böcker. 

  • Kreativitet

Eleven producerar eget material med illustrationer - kartor, diagram, bilder etc. 
Eleven tänker i nya banor, ha nya infallsvinklar.
Eleven kan konstruera och framföra en egen geografisk fantasiresa.

  • Hänsyn 

Medel:
Människors lika värde. Ex u-landsundervisning - människor är inte dumma trots att de är fattiga. Se till orsakerna bakom deras fattigdom - imperialism etc.
Eleven visar respekt för olika prestationsförmåga i klassen. 
Eleven lyssnar när andra har ordet.
Eleven vårdar materiel!
Alla elever jobbar efter sin egen förmåga vid grupparbeten.

  • Trygghet 

Medel:
Hemklassrum, som läraren ansvarar för.