Elevvårdens syfte är att tillsammans med eleven och familjen skapa förutsättningar för fungerande 
inlärningssituation och harmonisk utveckling.

Läraren skall:

• utgå från elevens behov,
• se eleven utifrån ett helhetsperspektiv och lyfta fram det som fungerar,
• se möjligheter och framgångar utifrån elevens förutsättningar,
• vara flexibel så att varje elev kan arbeta på sin nivå,
• vara lyhörd och ta tag i aktuella problem,
• ta avstånd från oönskat beteende utan att ta avstånd från personen,
• motverka mobbing och se till att eleven får vara med i gemenskapen,
• aktivt arbeta för att skapa en positiv och nära relation till eleven och hans/hennes föräldrar. 
  Arbetet skall präglas av ett ömsesidigt ansvarstagande,
• vara lyhörd och intresserad av elevens och familjens åsikter och önskemål,
• inhämta så mycket kunskap som möjligt om elevens eventuella handikapp eller svårighet,
• ha kontinuerliga utvecklingssamtal som vid behov resulterar i åtgärdsprogram,
• vid behov och med föräldrars medgivande, på ett positivt sätt förmedla information till personal, 
  berörda elever och hem,
• innan skolstart och vid lärarbyte, i samråd med föräldrarna, informera/informeras om elevens speciella behov,
• påtala hjälpmedlet till skolledningen som fördelar resurserna,
• informera föräldrar om olika alternativ av experthjälp,
• anlita skolans elevvårdspersonal som förstärkning där tidigare ansträngningar inte gett tillräckligt resultat.

• Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till empati. 
• Tendenser till mobbning, trakasserier eller främlingsfientlighet skall aktivt bekämpas och 
  bemötas med kunskap, öppna diskussioner samt för varje skola andra aktiva och lämpliga insatser.
• Arbetet med de uppsatta målen skall ske i samarbete mellan elever, föräldrar och skolpersonal. 
  Sålunda krävs att samtliga, under ledning av handledare, förvärvar den kunskap och de färdigheter 
  som krävs för detta arbete. (Se rubriken MEDEL, stycke 5)

• Handlingsplanernas kontenta skall utgå från ett elevaktivt arbetssätt med början redan i förskoleklass.

• Dessutom skall det från årskurs fyra finnas arbetsgrupper med elever, som efter mognad arbetar aktivt 
  och självständigt mot mobbning, trakasserier och främlingsfientlighet 
  (t ex Hasslarödsskolans projekt LUGN = Låt Ungdomarna Göra Något samt Örkenedskolans liknande 
  projekt UMM = Ungdomar Mot Mobbning). Alternativt arbetar man på andra elevaktiva arbetssätt så 
  att målen uppnås..

• Alla skall dock ta ansvar för och känna sig delaktiga i arbetet; elever, personal såväl som föräldrar. 
  Det ska tydligt framgå vilka normer och regler som skall gälla på varje skola. Vid mottagande av nya 
  elever ska dessa också få kunskap om vad som gäller på skolan.

• Alla skall visa öppenhet inför olikheter och föra upp detta till ytan.

• Kompissamtal skall naturligt ingå i undervisningen. Elevgruppen som arbetar mot mobbning, 
  trakasserier och främlingsfientlighet skall ha möjlighet att utnyttja lektionstid för sitt arbete.

För diagnostisering av hela årskurser och för att underlätta vid resursfördelning skall följande test/prov användas:

Åk 1: Vårtestet1, Testet ges i maj och tar ca 60 minuter

Åk 2: Vårtestet 2, Testet ges i maj och tar ca 60 minuter

Åk 3: Ordkedjor, Testet ges under läsåret och tar ca 10 minuter

Åk 5: Skolverkets ämnesprov i svenska

Åk 7: M-G Johanssons läsdiagnos. Diagnosen ges vid höstterminsstarten.

Åk 9: Skolverkets ämnesprov i svenska

Om en elev får svårigheter vid läs- och skrivinlärningen skall skolan:

- göra en helhetsbedömning av elevens situation,

- identifiera elevens starka och svaga sidor,

Basutredning:

Test eller skattning av elevens

• intellektuella kapacitet
• motorik
• tal- och språkutveckling
• perception
• läs- och skrivutveckling
• sociala utveckling
• emotionella utveckling
• kringhistoria, d v s uppväxt och tidigare utveckling