Arbetsplaner

Bild Data-IT Elevens val Elevmedv. Elevvård Engelska Franska Fysik Föräldrar Geografi
Hembygd Hemkunskap Historia Idrott Internation. Jämställdhet Kemi Kultur Lägerskola Matematik
Miljö Mobbing Musik Religion Samh.kunsk Samverkan Slöjd Svenska Syo-prao Teknik
Tyska Ungdom                

Handlingsplan

ELEVENS VAL - SKOLANS VAL

Elevens val

LpO 94:
Utrymmet för egna val ger eleverna möjlighet att under en del av skoltiden själva välja något eller någr ämnen för fördjupade studier.
Elevens val omfattar 470 timmar.

Kommunförbundet:
Elevens val är inget ämne med egen kursplan, som så småningom ska betygsättas. Målen i de olika ämnena styr alltså undervisningen även när eleverna arbetar inom ramen för sitt val. Det är betyget i respektive ämne som eventuellt kan påverkas av om en elev studerat mer än kamraterna genom att utnyttja utrymmet för elevens val.

Prop. 1992/93:220:

Elevens val
Utrymmet för elevens val innebär att en elev skall kunna fördjupa och bredda sina kunskaper inom ett eller flera av timplanens ämnen. Denna fördjupning kommer med vårt förslag att kunna ske tidigare än i dag, samtidigt som vi anser att utrymmet för de egna valen självfallet bör öka i de högre klasserna. Regeringen ser möjligheten till egna val som en mycket viktig utveckling i skolan. Skolan skall härigenom kunna ta till vara elevernas speciella intressen och ge dem möjligheter att under en del av skoltiden ägna sig åt studier, som de själva har önskat och valt. Härigenom kan deras intressen, initiativ och engagemang stimuleras, vilket bör öka elevernas studiemotivation.
Vissa gränser måste dock, framför allt av resursskäl men också av kvalitetsskäl, sättas för valmöjligheterna. För det första förordar regeringen att valen, i enlighet med Läroplanskommitténs förslag, begränsas till de ämnen eller delar av ämnen för vilka det finns en centralt fastställd kursplan. För det andra måste, om valen skall bli en realistisk möjlighet, elevunderlaget för det valda ämnet bli tillräckligt stort för att bilda en undervisningsgrupp. Sådana föreskrifter bör rymmas inom det förut åsyftade bemyndigandet att ge vissa kompletterande föreskrifter till timplanen.
Här vill vi samtidigt gärna peka på de möjligheter som timplanens stora flexibilitet ger, när det gäller ämnenas utläggning över studietiden. Man kan t ex sätta samman undervisningsgrupper som består av elever från olika klasser och åldersgrupper. Den föreslagna timplanen öppnar således stora möjligheter för skolorna att anpassa sin undervisning efter olika elevgruppers varierande behov, intressen och förutsättningar. Genom att skolan kan arbeta mindre årskursbundet kan t ex elever med ett speciellt intresse för ett visst ämne studera detta tillsammans med kamrater i högre årskurser. Elever med behov av särskilt stöd i något ämne kan ges förstärkt undervisning i en gemensam grupp, även om de inte går i samma årskurs.

Timfördelning för elevens val:

alternativ 1 alternativ 2
L 2 vtr 3 vtr
M 7vtr 6 vtr
H 9 vtr 9 vtr

Skolans val

LpO 94:

Timplanen ger ett utrymme för varje skola att omfördela 410 timmar från de två ämnesgrupperna för naturvetenskapliga ämnen samt från praktiskt estetiska ämnen. Denna jämkning får omfatta högst 15% av ett ämnes timtal. Dessa timmar kan flyttas till något eller några ämnen som utgör skolans eventuella profil eller som skolan anser sig behöva förstärka för att kunna uppnå de nationella målen.

Kommunförbundet:

Skolans val

Skolans val, ibland kallad profilering, är en möjlighet i den nya timplanen som man kan men inte måste utnyttja. Beslut om skolans val skall användas fattas av rektorn. Jämkningsutrymmet är 410 timmar och man får byta ut timmar från den praktiska-estetiska, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga ämnesgruppen mot något annat ämne i timplanen. Högst 15% timantalet i ovan nämnda ämnen får dock användas till skolans val. Inget ämne får drabbas oproportionellt hårt, eftersom målen i varje ämnes kursplan skall nås även om man utnyttjar jämkningsutrymmet.

Det finns redan i dag skolor som har en profilering i t ex musik, bild eller miljö. Det finns också skolor, som profilerar sig utan att jämka timplanen genom en medveten inriktning på undervisningen eller speciella undervisningsmetoder, t ex naturstudier eller en estetisk profil. För alla varianter gäller att målen i läroplanen och i kursplanerna är desamma för alla skolor, men timplanen kan komma att variera högst avsevärt inom givna ramar.

Inget finns reglerat om när man skall introducera skolans val. Inget sägs heller om hu lång period en sådan profilering skall omfatta eller om att alla elever på en skola måste omfattas av profileringen. Tvärtom blir det säkert vanligt att en grundskola anordnar en eller flera Aprofilklasser@ med t ex en praktisk-estetisk inriktning inom ramen för den reguljära skolorganisationen.

Lägg märke till att inget hindrar att en skola använder skolans val till att utöka utrymmet för elevens val. Här kan eleven precis som skolan få ett rejält tidsutrymme för en egen profil på studierna. Använder man dessutom språkprogrammet kan man få en mycket stark profilering, t ex på hemspråk, för elever, klasser eller en hel skola.

Prop 1992/93:220:

Skolans val

I regeringens förslag till timplan finns ett utrymme om högst 410 timmar angivet som skolans val. Detta utrymme får skolan ta i anspråk genom en jämkning inom timplanens ram. Timmar får således tas från den praktiskt/estetiska, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga ämnesgruppen, dock inte i sådan utsträckning att något ämne drabbas oproportionerligt hårt. En alltför kraftig neddragning av ett enskilt ämne är ju inte heller möjlig med tanke på att kursplanernas mål skall uppnås i alla ämnen. Utrymmet för elevens val skall dock alltid utgöra minst 470 timmar.

Detta innebär att skolor, som så önskar, kan ge sin undervisning en profil av ungefär samma omfattning som i dag. Denna möjlighet, som således finns inom ramen för tidigare nämnda försöksverksamhet om lokal profilering och dubbelt tillval, har utnyttjats av ett relativt litet antal skolor. Den valda profileringen har oftast varit musik. Därutöver har framför allt kultur, idrott och språk förekommit eller planerats. Utrymmet kan dock användas på flera sätt. Lokala förhållanden kan t ex motivera att vissa ämnen ges en förstärkt tidsresurs utan att detta uppfattas som en särskild profil. Hur det lokala timplaneutrymmet skall användas, är en fråga för rektorn att avgöra i samråd med lärarna.

 
Linda och Marcus gillar hajar. De skulle vilja läsa mer biologi i skolan. Och om några år kommer det att bli möjligt. Alla elever får använda 470 timmar till sina favoritämnen.

 Aelevens val@. Bara för dig att välja! Är du inte lika hajfrälst som Linda och Marcus kan du istället välja idrott, matematik eller att läsa mer språk exempelvis.
Poängen med

Rapport från arbetsgruppen för elevens val/skolans val:

Ett provval bland ca 1000 av våra elever har genomförts. Syftet var att undersöka vilka ämnen eleverna var intresserade av att fördjupa sig i. Elevernas val fördelade sig på samtliga ämnen. Intresset för de praktiska ämnena övervägde.
Olika typer av blanketter har använts för att få fram hur valblanketten styr elevens val. En valblankett för lågstadiet samt en gemensam för mellan- och högstadiet har sedan utformats, utifrån resultatet av provvalet.

Gruppens förslag för elevens val:

  1. Minimilängden för ett val är ett läsår. Byte av tema inom ämnet är möjligt under läsåret.
  2. Eleven ska ha möjlighet att fördjupa sig i ett helt ämnesområde eller delar av ett ämnesområde.
  3. Skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
  4. Undervisningen ska vara helt individuell. Läraren får rollen av handledare för eleven.
  5. Gruppstorleken bör vara 10-12 elever i genomsnitt. Minst 5 elever i varje grupp (enligt LpO 94).

Gruppens förslag för skolans val:

  1. Ht -95 startar skolans val i Osby.
  2. Högst 15% av timmarna från NO/SO och de praktiskt/estetiska ämnena får användas till skolans val. Arbetsgruppen föreslår att timmar för skolans val tas från NO/SO eftersom timtalet för praktiskt/estetiska ämnen redan är reducerat i den nya timplanen.
  3. Varje rektorsområde beslutar om skolans val, både omfattning och inriktning.
  4. Enheterna inom ett område kan utnyttja skolans val olika.

Fostransmål

De sex fostransmålen integreras i undervisningen enligt handlingsplanerna för respektive ämne.

Källor:

  1. En ny läroplan Regeringens proposition 1992/93:220
  2. LpO 94
  3. Svenska kommunförbundet: Många frågor och några svar om den nya timplanen för grundskolan.
  4. Start 1/94 Utbildningsdepartementets information till elever i grundskolan.
  5. Den första skolboken Utbildningsdepartementets information till föräldrar och elever.